AI-bilder och deepfakes: när måste innehåll märkas?
Förstå transparenskraven i AI-förordningens artikel 50 och varför AI-genererat innehåll ska märkas korrekt.
· 4 min läsning
Varför har EU regler om AI-genererat innehåll?
AI gör det möjligt att skapa bilder, ljud, video och text som kan uppfattas som verkliga. EU:s AI-förordning innehåller därför transparenskrav för vissa AI-system och vissa former av syntetiskt innehåll.
Artikel 50 skiljer mellan skyldigheter för den som tillhandahåller AI-systemet och den som använder systemet för att publicera eller sprida innehåll.
Tre saker att skilja på
- AI-system som kommunicerar direkt med människor kan behöva informera om att användaren interagerar med AI.
- Leverantörer av system som genererar syntetiska bilder, ljud, video eller text kan omfattas av krav på maskinläsbar märkning och detekterbarhet.
- Den som publicerar deepfake-material eller viss AI-genererad text om samhällsfrågor kan behöva informera publiken, med de undantag som anges i lagen.
Gäller reglerna alla AI-bilder?
Nej, det är viktigt att läsa den aktuella lagtexten och se vilka användningar och undantag som gäller. Artikel 50 har olika skyldigheter för olika aktörer och innehållstyper.
För en nyhetssajt är det en tydlig god praxis att alltid skriva att en AI-bild är en illustration, så att den inte misstas för en autentisk bild från den rapporterade händelsen.
Viktiga datum
Flera transparenskrav började tillämpas 2 augusti 2026. För vissa redan marknadsförda system finns en övergångsfrist till 2 december 2026 när det gäller artikel 50.2. Kontrollera EU-kommissionens uppdaterade tidslinje.
Vägledande översikt. Bedöm vad som gäller för den aktuella aktören och användningen.